Två olika exemplar av sittning

Ja, då hade man varit på sittning då, två stycken till och med. Två helt olika varianter:

• Nr. 1 - Sittning med IO för alla internationella studenter på UmU och ledarna i buddygrupperna. 120 personer (fullsatt), fördrink, klädkod Nobeltema (hade en blå knälång klänning utan axelband), tre-rätters, servering vid bordet, toast-par, spexpinne, sånghäfte, ordentliga skålar, dryckesbiljetter...
• Nr. 2 - Sittning för byggprogrammet. Ca 40-50 personer (inte alls fullsatt), alkoholfri fördrink, klädkod jul-/luciatema (hade en svart knälång klänning med tät hals), buffé, kaffe mer ris-à-la-malta (utan saftsås) till efterrätt, självservering, toastmaster, inget spex, sångblad, dåliga skålar, inga dryckesbiljetter...

Båda var faktiskt roliga, det är bara sittnings-uppförandet och upplägget som jag är besviken på. Sittning nr. 1 var mycket bättre upplagd och planerad och uppförandet var bättre där trots att knappt en tredjedel av deltagarna kunde svenska. På fredag kommer sittning nr. 3, med tema Las Vegas.

Veckan som kommer innehåller skola, bio, ev julbord, barnvakt, datalab, träning, lilla julafton (eller vad sa ni tjejer?), sittning, resa till mampap och träffa S.

Kika in snart igen!

Floorball samt luciasånger

I måndags var det, som jag tidigare sa, dags för andra omgången innebandy. Det gick inte så bra den här gången. När vi kom dit tyckte han i receptionen att vi skulle betala 200 kr för planhyra och dessutom 25 kr per lånad klubba. Vi blev helt stumma, varför skulle det vara så den här gången då det inte var det förra gången? Och varför skulle det vara så då vi hade kollat fyra gånger om det var gratis och fått svaret att det var gratis tre av de fyra gångerna? Vi var beredda att lägga ut pengarna, det hade ju ändå dykt upp ca elva personer som ville spela med oss (dock var det ganska många svenskar), då säger han i kassan: ”Vem kan ha lovat det här? Nu kan ju jag inte ta betalt för ni har fått ett muntligt avtal och om jag tar betalt så bryter jag mot lagen.” Klubber fick vi också låna gratis. Så vi promenerade till Helsingfors och möts där av ett gäng knattar som har innebandyträning. Deras tränare sa att de alltid hade den här tiden och att de hade haft det hela terminen, i receptionen sa de att vi skulle ha en fjärdedel av planen och att de inte kunde se att någon annan hade boket. Efter ca 40 minuters tjafs fick vi äntligen spela, i knappa 30 minuter... Men det var inte så kul, enligt mig, för svenskarna som var med var sportkillar som verkligen var inne i innebandyn. Det blev för allvarligt spel för min smak. Jag höll mig på defensiven och hoppades att bollen inte skulle komma till mig. Tur att det bara blev 30 minuter ändå!!

Hem, duscha, cykla ner mot Magistervägen.

Vi övade lite luciasånger, fyra stycken var vi. Luciatåget kommer bestå av åtta deltagare. Vi ska sjunga för 120 personer! Tre sånger blir det: Natten går tunga fjät, Nu tändas tusen juleljus och Rudolph the Rednosed Reindeer. När vi hade övat en timme var vi färdiga. De andra gick hem, jag fick kvarsittning. Ulrika, från IO, som även ansvarar för sittningen som ska hållas för utbytesstudenterna, ville fråga ut mig om kårhuset (sittningen ska nämligen hållas på kårhuset där jag jobbar). Hon ville veta allt, få tips, fråga saker, hur brukar det vara osv, osv... Jag tyckte det var kul, jag gillar att planera sånt där. Tänk att planera sittningar! Vore kul... Jag visste redan i våras att jag borde ha gått med i programfesteriet, jag skulle lätt ha styrt upp där!

Nu ligger jag och väntar på min systerson, eller snarare på att min syster ska komma och lämna honom här för jag ska vara barnvakt i eftermiddag. Det ska bli kul, var ett tag sedan. Igår var det julklappshandel och alla julklappar är inhandlade, bortsett från min inneboendes. Den måste fixas snarast! Är leveranstid...

Nu kommer syster! See ya!

Saffran, mjöl, glögg, pepparkaksdeg, socker, knäckformar, mandel...

Decilitermått, bunkar, kavlar, pepparkaksformar, kastruller, knäckformar... Idag var det luciabak som stod på buddygruppens schema. Jag och en annan buddy började ordna inköpen och blev snart uppsökta av en tredje buddy och hennes amerikan. I kassan betalades det och sedan inväntade vi the internationals. Många blev vi, jag tänkte inte ens på att räkna... Men kanske 15 stycken, vi var i alla fall mer än 10 stycken. Så vi stod där, vi fyra buddys och the internationals, och började fundera på var vi skulle vara. Var var den femte och sista buddyn som vi skulle vara hos? Eller sa vi att vi skulle dela upp oss? Eller skulle vi vara hos den fjärde buddyn? Hur var det vi sa? Sa vi ens nåt? Nä, det gjorde vi nog inte... Tur för oss att den fjärde buddyn räddade allt, hon sa, trots att hon bor med två andra tjejer, att vi väl helt enkelt fick lov att vara hos henne. Underbart tur! Så oplanerade får vi inte vara igen!

Resultatet av dagen blev många skratt och trevliga samtal, en plåt brända pepparkakor, en plåt normalgräddade pepparkakor, två plåtar mumsiga lussebullar, en plåt lös knäck och en kastrull glögg med tillhörande russin och mandlar. Dessutom bidrogs det flitigt med mjöl på golvet, bordet och kläder, knäck på golvet och bordet och dessutom en hel del disk. Stackars D, den fjärde buddyn... Men hon vägrade låta oss hjälpa till att städa undan fast att vi erbjöd oss.

Summan av dagen: en trevlig dag med många intryck och nya möten tillsammans med en massa gott bak. Imorgon blir det kursstart (Byggproduktion II), följt av innebandy med buddygruppen och sedan lite luciasånger. En ganska lugn dag ändå, har ju hela eftermiddagen fri från aktivitet (tänkte för er som oroar er för väggen =P ).

Måste säga en sista sak: kul att ni kommenterar, blir roligare att skriva då!

Kika in igen!

Laserstrålar och zombier

Jag smög fram bakom hörn och längs väggar, hukade mig bakom tunnor, kisade genom röken, siktade och... fullträff: enemy down! 11 stycken var vi där inne i den rökiga labyrinten på Mega Zone onsdagen den 25/11. Ja, jag pratar förstås om lazerdome. Det var länge sedan jag spelade det, men det var roligt nu också, speciellt eftersom det gick så bra den här gången. Jag brukar vara en av de sämsta men nu var jag bland de bästa!

I fredags, den 27/11, var jag på ett annat äventyr, eller hela dagen var väl egentligen som ett äventyr. Plugg, föreläsning och mera plugg. EPP (där det bjöds på pytt-i-panna) och sedan IKSU: Aerobic dance - Tribute to Michael Jackson, superkul!! Han har verkligen härlig musik och härliga danssteg. I like it! Sedan bar det av ner på stan, till Saga Teatern, för att se Medicinarspexet. Greve Dracula, Van Helsing, varulvar, anemiker, Frankenstein, demoner, zombier, you name it. Skratt i massor, spänning och kärlek. Det mest spännande på hela kvällen var ändå då jag följde med C och M och deras orkester ner i källaren och träffade skådespelarna på nära håll. Otäckt! Var jag än tittade fanns det någon läskig figur... Som tur var stannade de på teatern och jag fick gå hem utan någon läskig varelse efter mig i skuggorna.

Idag har dagen bestått av plugg, föreläsning och plugg. Nu har jag lite vila för att sedan laga mat och troligen fortsätta med plugget nån timme till. Imorgon blir det samma visa, plus att jag ska trycka in ett träningspass också. Tenta på torsdag... Pust!!

Ses!

Sittningsskjorta, tre-rätters och muskelträning

Jag vill börja med att säga en sak: jag förstår inte att bord för fyra personer kan vara så sjukt tunga! Kårhusets bord väger typ massor! Jag får verkligen gratis muskelträning! Vem behöver ett IKSU-kort då man lika gärna kan jobba gratis på kårhuset och lyfta bord? Och träningen är allsidig på kårhuset: man får lyfta bord, träna kondition mellan kök och bord, handledsträning, träning i finmotoriken, träning i tankeverksamheten etc etc...

Mellan varven får man även träning i att sitta stilla och äta. Äta. Gratis. Eller för fyra timmars gratis arbete, men ändå, det hade jag inte väntat mig. Och äta. Äta tre-rätters-middag. Nästan gratis! Inte alls dåligt!

Jag har alltså jobbat på sittning ikväll. Det var FOT som satt, mycket intressant. Fråga mig inte vilka det är, för det vet jag inte. Jag vet att jag jobbar med Smihsk, och att jag inte går samma program som de, det får räcka för mig. Men en idé föddes: kanske vårt barlag kan slås ihop med Smihsk? Då skulle det helt plötsligt bli gott om folk, vilket det inte var idag. Blev panik-inkallning av folk. Jag blev satt att stå lite i stora baren (fick som tur var bara servera ett glas, ett glas vatten) då de mer rutinerade skulle planera nattklubben. Den tänkte inte jag jobba på, ska ju roa mig med hemtenta imorgon... Dessutom fick jag mitt personalleg idag, inte dåligt!!

Nu är jag i alla fall hemma igen, sen 40 min tillbaka, och önskar att jag var på ett ställe där det fanns lite mer folk, eller i alla fall att det fanns någon att prata med, men inte det inte... Tror det blir att tvätta bort sminket och dra på mig täcket. Kanske är nåt bra på teve..?

Sov gott allesammans!

Ansökan och innebandy

CV på engelska, personligt brev, intressanta universitet, intressanta ämnen, intyg på frivilliga aktiviteter, elektronisk ansökan, pappersansökan, foto, underskrifter... Nu är det skickat och färdigt, eller egentligen var det väl i fredags. Nu är det verkligen bara att vänta.

I onsdags var jag en sväng till IO för att fråga några småfrågor om ansökan. De hade drop-in tid för sista-minuten-frågor om ansökan. Bra, tyckte jag. Bara man har ansökan ganska klar. Fick svar på alla mina frågor så frågetecknen rätades ut till utropstecken. Kvällen ägnade jag åt de sista finjusteringarna i CVet och personliga brevet. Klappat och klart!!

I torsdags gick jag till samverkanshuset, japp, jag gick, monarken fick stanna hemma i skjulet dagen till ära. Får man bilskjuts runt halva stan före skolan så lämnar man den trogne tjänaren hemma. I alla fall, samverkanshuset, för lite CV check. Han läste knappt ens igenom det, CVet gillade han bra, hade inget att kommentera på. Personliga brevet tyckte han att jag skulle ändra om i styckena lite, men annars tyckte han det såg bra ut. Lovande! I väntrummet träffade jag en lustig människa. Han visste typ allt om allt. Kändes som han hade alldeles för mycket i huvudet. Men han var ganska kul ändå. Spännande med människor som vågar prata med nån helt okänd, och egentligen: varför ska man inte göra det då man sitter ensam i ett rum med en annan människa. Jag blev imponerad och jag tyckte det var kul. Att han sen började prata om helt olämpliga saker var ju en annan femma. Man kan väl i alla fall ha vett att hålla konversationen på en icke-generande nivå?

I tisdags var jag på kårhuset och hämtade ut mitt intyg. Snyggt var det, och proffsigt såg det ut. Stolt jag blev över min enda jobbade kväll som bidrog till ett sådant fint intyg. Men, jag ska faktiskt jobba på lördag också.

I onsdags planerade vi i buddy-gruppen lite aktiviteter för utbytesstudenterna, bla lucia-bak. Lussekatter och glögg, kanske pepparkakor eller knäck? Ska bli riktigt kul! Och i lördags fick jag äntligen träffa några av dom vi planerar aktiviteter för, eller rättare sagt: två stycken. Vi spelade innebandy och det var, otroligt nog, kul. Jag brukar inte riktigt gilla lagsporter, men det var faktiskt kul. Dock sög det all kraft ur mig så jag tillbringade resten av kvällen i sängen. På onsdag ska vi planera lite mer så jag hoppas på att få träffa fler utbytare snart.

See ya!

Snurrande stress och en enorm önskan

Stressen har lagt sig lite nu, efter dagens insatser. Ett av två intyg är ordnade och ansökan är i princip klar, bara några smådetaljer kvar. Det blev så bra formulerat på nåt vis, jag känner mig nöjd. Då får jag förstås inte glömma att det bara är tisdag idag, det innebär att det är sex dagar kvar till sista anmälningsdag. Än finns det mycket tid till ändringar och sista-minuten-stress... Stress, stress... Men på fredag ska den in, punkt slut! En permanent last över helgen är inget jag känner mig sugen på, då vill jag göra annat. Men, som sagt, lite finputsning kvar. Nu vill jag ha januari, jag har inte ro att vänta. Jag håller tummarna, jag håller och håller så de blir alldeles vita! Jag vill så gärna, vill, vill, vill!! Men, vi får se hur det går.

Tack MFS för att du tog dig tid att hjälpa mig, även om det blev mest fika. Jag sa det förut, och jag säger det igen: Tack! Det värmde!

Ses!

Avklarat

Då sitter jag här i soffan, mörkret har fallit och det enda jag hör är klockans tickande och trafiken utanför fönstret. Nu är det över, nu är halva terminen avklarad. Ritningarna är inlämnade, förfrågningsunderlaget lika så. Ett pust är välförtjänt! Efter tre dagar med feber och ytterligare några med otrolig hosta har jag hittat in på bloggen igen.

I onsdags, den 28/10, dagen då febern kom, var jag på IO igen. Det var dags för den muntliga delen av Fullbright Comission. Jag var inte nervös, men inte heller lugn eftersom jag stressat dit för att hinna i tid. Jag kom in i Info Corner och där satt en äldre man, Neville hette han. Vi pratade om mig, lite allt möjligt om mig. Jag berättade vad jag studerade, var jag ville med min karriär, hur långt jag var beredd att flytta för att få jobb, vilket land jag ville göra utbytesstudier i, vilket universitet som lockade mig mest osv. Efter 5-10 minuter var han nöjd, han sa: "Well, I'm ready to pass you now. Your written english is good and your spoken english is good as well." Jag tog Monarken och trampade nöjd tillbaka till datasalen och CADen som väntade på mig.

Ont i halsen hade jag och lite hosta. Dessutom kände jag mig lite tung i huvudet, men tänkte att det nog berodde på den tidiga morgonen. Vid 16.00 kände jag hur illamående, huvudvärk och total utmattning kom smygande. Jag kom hem, sov i tre timmar och upptäckte sedan att febern låg på dryga 38 grader. Sängen nästa!

Torsdagen spenderade jag i sängen med hosta, frossa och snuva. Fredagen spenderade jag i sängen med hosta, frossa, snuva och rinnande ögon. Lördagen spenderade jag mesta dels uppe, febern hade gått ner lite men ändå inte helt. På söndag var jag äntligen feberfri. Hostan är dock fortfarande kvar...

Idag har jag varit i Samverkanshuset igen. Anledningen till detta var ett CV-seminarium som IO hade ordnat om att skriva CV på engelska. Jag tyckte det var ganska givande, fick en bild av hur man bygger upp ett CV internationellt. Så nu ska jag kika igenom papperen för att framöver skriva ett CV, gärna imorgon. CVet ska vara en del av ansökan för utbytesstudierna och ansökan ska dessutom innehålla intyg på mina volontäraktiviteter och ett foto av mig. Alltså: jag måste börja skriva min ansökan snarast!!

Nu ska jag kika lite på papperet vi fick om CV och sedan blir det Desperate Housewives i min ensamhet då min inneboende är på skolan och gör klart det sista med kursen och alla mina klasskompisar är på tentafest. Jag skulle gärna gå om det inte vore så att hostan är så olidlig. Eller snarare odräglig, för det tycker jag den är!

Ses!

Stekos och ajax

”091027”
Det har jag skrivit säkert 15 gånger idag. Jag har lagt in ritningsramar, och det var fler än en kan jag säga! Men proffsigt ser det ut! Nu är det nästan bara utskrift och AMA kvar, och teknisk beskrivning, vad nu det innebär.

För 1,5 timmar sedan slängde jag av mig alla ytterkläder innanför dörren och rusade till teven för att hinna se slutet av Desperate Housewives. Jag hann se 30 minuter... Jag slände upp min feta lön på bordet (den räcker kanske just och pass till en godbit imorgon) med min ajaxluktande hand och lutade mig tillbaka i soffan samtidigt som stekoslukten virvlade runt mig. Svettigt, osigt, stressigt, nervigt, roligt och trevliga människor, det sammanfattar nog kvällens första arbetspass på kårhusets EPP. Jag skrev upp mig på fredagens pass också.

Kvällen började med torkning av bord och utplacering av ljuslyktor, sedan blev det grönsakshackande (jag har aldrig i mitt liv öppnat en så stor burk med jalapenos, eller hackat så mycket lök till en och samma måltid), tätt följt av köttfärsstekning. Detta fortgick hela rusningstiden eftersom skålar tömdes eftersom. Sedan fick jag upppgiften att gå och äta, japp, detta ingick. Jag fick äta av buffén och dessutom fick jag ta dricka till! Gott! Efter buffén, håll i er nu, fick jag stå i baren, den stora baren! Jag har aldrig stått i bar, jag vet ingenting om drinkar och visste inte att cidertappen innehöll cider (trodde det var öl). Jag serverade öl och några shots och gjorde två eller tre småfel, som hör till då man är ny, men överlag gick det bra, jag känner mig nöjd. Det var inte så farligt i baren, speciellt inte då det inte är rusning och man inte står själv, men kommer det mer än en kund blir det nog kaos för mig. Den 5/10 ska jag nog på drinkblandarkurs, hoppas bara att den inte krockar med kursstarten för nästa kurs. Det lär den göra... Då får jag prioritera. Efter baren spenderade jag resterande tid med att städa, städa, plocka disk, sortera disk, städa och tillsist; ett avslutande möte med betalning av lön. På fredag får jag mitt personal-leg.

Imorgon blir det uppstigning klockan 6.15 för att hinna klart med alla ritningar.

Kika in snart igen!

Resultatet av slumpen

Så var alla lugna stunder till ända. Dagarna är fullbokade från 8-18 varje kväll, minst. Ändå känns det inte som om det är fullt upp så en blogg sitter väl inte helt fel i en tid som denna. Det här måste dokumenteras, mest för min egen skull, men jag vill ändå delge mig av mina insikter och misstag till den som känner sig intresserad.

Så, nu undrar ni förstås: ”Varför skapar hon en blogg?” Jo, det ska jag berätta. Det hela började fredagen den 9 oktober 2009. Det skulle hållas en gästföreläsning för andra- och tredjeårsstudenter på byggteknikprogrammet på UmU. Jag vaknade på morgonen och kände hur trött jag var. ”Varför inte stanna hemma?” tänkte jag, ”Det har ju ändå inget med kursen att göra.” Men tack vare min inneboende (som vi väl kan kalla honom) som också skulle iväg på samma föreläsning så tog jag mig dit. Det visade sig vara en professor från University of South Australia som höll en föreläsning på engelska om... Ja, vad handlade den om egentligen?! Resultatet av denna 1,5-timmes långa föreläsningen blev ett grymt sug hos mig efter utbytesstudier, och allt berodde på slumpen att jag gick dit. På vägen till bussen norrut ringde jag min 14 år äldre syster som tidigare varit på utbyte och dessutom rest en hel massa och berättade om föreläsningen och att det vore kul att åka iväg. Hennes reaktion var underbart peppande: ”JA! Det tycker jag verkligen att du ska göra! Det är en sån enorm upplevelse. När åker du i så fall? Jag kommer och hälsar på!”
Hela helgen spenderade jag åt att kolla upp universitet. Dessutom avlade jag en visit hos min vän S ute i skogen. Hon sa åt mig att det var en strålande idé med utbytesstudier och tyckte att jag verkligen skulle satsa. Hon om någon vet hur mycket det här betyder för mig. Ditt stöd betyder så mycket!

Måndagen den 12/10 tog jag Monarken och trampade bort till International Office på andra sidan bäcken (eller, halvt på andra sidan bäcken i alla fall). Jag gick bort och fick ett halvhjärtat välkomnande som egentligen bara berodde på tidsbrist hos henne. Jag frågade några grundläggande frågor och fick veta att StudentPortalen är the place to look (http://www.student.umu.se/umu-portal/) och att kurser får man själv leta reda på inom avtalsuniversiteten.

På torsdagen den 15/10 hade jag i princip stenkoll på universiteten i Australien och vilka universitet som hade kurser inom mitt område (byggteknik är lite halvsvårt att hitta, men sök på ord som constructing och civil engineering så kanske ni hittar nåt). Jag gick på en frågestund som IO (International Office) anordnade och frågade egentligen inte så mycket. Min planerade tjuvlyssning på andras frågor gick inge vidare eftersom det var bara en förutom jag där. Ändå fick jag ut information på något mystiskt sätt.
Då jag kom hem på kvällen undersökte jag vad Buddy-programmet innebar och även andra möjligheter till erfarenhet undersöktes. Under helgen mailade jag buddy-programmet och NTKs kårhus. På måndagen den 19/10 skrev jag upp mig för att göra Fullbright Comission – Språktestet, en skriftlig del och en muntlig. Ska bli spännande!!

Efter fyra timmar i en datasal och ett CAD som inte gjorde som jag ville gav jag mig på tisdagen den 20/10 iväg till IO än en gång, denna gång för frågor om utbytesstudier i USA och Kanada. Jag var bara ytligt påläst om universiteten och deras kurser. Egentligen kände jag att det inte riktigt fanns några kurser inom det område jag framför allt är intresserad av att läsa och var därför inte 100 % intresserad, men gick dit ändå tack vare mina två tjejer, C och M kan vi kalla dem. M sa att jag kunde fråga grundläggande frågor om boende och dylikt, C gav mig en lång blick samtidigt som hon nickade gång på gång. Jag trampade återigen Monarken till IO och kände att jag fick ut en hel del, mycket om boende och resa och så klart en hel del om att studera i Kanada och USA. Jag stod och pratade med en tjej som varit i Kanada och jag frågade om hon hade haft toppbetyg och varit aktiv i många föreningar innan hon åkte. ”Nej,” svarade hon, ”Jag hade inga toppbetyg, men jag var aktiv i föreningar och höll också på med buddy-programmet.” Jag berättade att jag hade sökt om att få vara med och så sa hon helt plötsligt mitt namn. Det var hon som var Ulrika, Ulrika på IO som har hand om buddy-programmet. Snacka sammanträffande!!

Onsdagen den 21/10 var det dags för första mötet med buddy-gruppen. Jag hade missförstått det hela, jag hade fått informationen: ”Lunch i Universum kl 12.15”. Jag tänkte: lunch, som i att äta, men det visade sig vara ett lunchmöte, ett planeringsmöte, och informtionen bara forsade ut.

Interntional Dinner
Innebandy
Planeringsmöte varje onsdag
International pub
Fattigmansgasque

Allt inom loppet av tre veckor. Då ska det tilläggas att jag också fått svar från kårhuset och de ville gärna ha mig till att jobba. Det får bli på tisdagar och andra vardagar, ev någon helg. Dessutom har jag de senaste dagarna suttit på skolan mellan 8.30 och 18.00. PUST!

Råd nummer 1:
Man har mer tid än man tror, men se till att det inte blir för mycket så du slipper tappa all ork.

Efter planeringsmötet var det information om Australien, mitt förstahandsval, på IO. Jag fick veta lite allmänt om boende och resa och hon jag pratade med då sa att hon hade åkt med fakultetsavtal, vilket är mycket lättare att få en plats på än de centrala avtalen eftersom man konkurerar med färre. Hon hade också varit med i en massa föreningar.

Råd nummer 2:
Är du intresserad av att aktivera/engagera dig på något sätt under studietiden, se till att göra det så tidigt som möjligt. Det lönar sig senare!

Idag, den 23/10, har jag och Monarken varit borta vid Samverkanshuset och skrivigt Fullbright Comission-språktestet. Det var inte så många där, bara femton stycken. Testet gick ut på att man skulle skriva om ett av fyra givna ämnen, minst 300 ord. Jag tyckte inte det var så svårt, men man vet ju inte förrän man får veta resultatet.

I övrigt så är det skönt att det är helg, även om det nog inte blir så mycket vila. Fick tillbaka en tenta idag och kände mig otroligt lättad, men ändå lite besviken då jag var godkänd men nära betyg 4. Helgen ska jag fylla med lite träning, lite umgänge, ev en International Dinner, beroende på hur många som anmäler sig och så klart en hel del CAD med tanke på att det bara är en vecka till redovisning.

Nu vet jag att första inlägget blev lite av en uppsats. Jag ska försöka hålla mig i tyglarna, det råkar vara så att jag älskar och skriva så blir lätt långt... Hoppas ni har överseende!

So long!